När samtalen fick ta plats blev det lugnare på biblioteket

På biblioteken i Helsingborg blev Snacka om livet ett sätt att skapa mer utrymme för samtal om det som känns viktigt. Med hjälp av samtalskort, böcker och andra aktiviteter började barn och unga prata om både vardagliga och svåra frågor. Snart märkte personalen att något mer hade hänt. Stämningen på biblioteket hade blivit lugnare.

Alina Bodnar arbetar som bibliotekarie i Helsingborgs stad med särskilt fokus på barn och unga. Under projektet Snacka om livet 2022–2024 var biblioteken ett eget delprojekt.

Snacka om livet handlar om att skapa förutsättningar för barn och unga att prata om existentiella frågor och om att ge vuxna verktyg för att stötta de samtalen. För Alina och hennes kollegor blev det snart tydligt att de här frågorna redan fanns mitt i bibliotekens vardag.

– Det finns så många filmer, böcker och dikter som kan användas för att öppna för samtal, och många uppskattar möjligheten att få sitta ner och prata. Häromveckan hade vi till exempel en skaparverkstad. Samtidigt som vi arbetade med händerna flödade samtalet om svåra saker som hänt i livet och om vad det hade gjort med deltagarna som människor, berättar Alina.

Det nya var alltså inte alltid själva frågorna. Det nya var att ge dem mer plats och att få fler verktyg för att fånga upp dem.

Barnen började själva fråga efter korten

Ett av verktygen som biblioteken började använda var samtalskort från Snacka om livets verktygslåda. Korten innehåller olika ingångar till samtal om livet och är framtagna tillsammans med ungdomar. Det kan göra det enklare att börja prata om tankar, känslor och erfarenheter. Från början användes kortleken och andra övningar i olika delar av biblioteksverksamheten.

– Ungdomar som var mycket hos oss kunde till och med kommaoch fråga om de fick låna en kortlek själva, utan att vi från biblioteken varmed, berättar Alina.

Samtidigt märkte personalen att något hände med stämningen på biblioteket.

– Det blev lugnare.

I dag används samtalskorten fortfarande av Alina och henneskollegor, tillsammans med bland annat materialet Livet i bilder. På vissaaktiviteter har det blivit en rutin att börja med några kort och prata utifråndem. Om korten inte kommer fram händer det att barnen själva frågar efter dem.

– Med hjälp av korten kommer vi in på svåra ämnen. Det kan vara mobbning och andra saker som händer i deras liv, säger Alina.

Samtalet kan börja nästan var som helst

För Alina behöver ett existentiellt samtal inte börja med enstor fråga. En bok, en film, en dikt eller en kreativ aktivitet kan vara minstlika bra som ingång.

Biblioteken har bland annat provat aktiviteter där barn och äldre möts kring en gemensam berättelse som är relevanta för flera åldersgrupper, till exempel Pippi Långstrump. Efteråt pratar deltagarna om hur det var att vara barn förr och hur det är att vara barn i dag.

Samtalet om berättelsen blir på så sätt också ett samtal om det egna livet.

Det är just det Alina återkommer till. Verktygen är viktiga, men relationerna är mest avgörande. När barn och unga känner sig trygga med de vuxna blir det lättare att börja prata.

Alinas tips för att få igång existentiella samtal

• Börja enkelt. Några samtalskort i början av en aktivitet kan räcka för att få igång ett samtal.
• Använd det som redan finns. Böcker, filmer, dikter och andra berättelser kan bli naturliga ingångar till frågor om livet.
• Bjud på fika. Det skapar en avslappnad stämning och gör det lättare att slå sig ner.
• Bjud in personligt. Fråga dem som redan brukarvara på plats om de vill delta.
• Bygg relationer. När barn och unga känner förtroende för de vuxna blir det också lättare att prata om det som är viktigt eller svårt.

I dag finns en låda med verktyg för existentiella samtal på alla bibliotek i Helsingborg. Där finns bland annat samtalskort och instruktioner till olika övningar. Materialet används också av personalen själva, exempelvis på personalmöten.

För Alina är det tydligt varför arbetet är viktigt.

– När vuxna visar att det finns utrymme att prata om bådedet vardagliga och det svåra stärks relationerna. Det kan också göra det lättare för ett barn eller en ung person att be om hjälp eller berätta om sådant som känns svårt att prata om hemma eller i skolan.

‍

Fakta: Biblioteken som plats för möten och samtal

I Helsingborgs biblioteksplan 2024–2028 beskrivsbibliotekens betydelse för bland annat psykisk, social och existentiellfolkhälsa:

Genom gratis programverksamhet och aktiviteter för alla med fokus på gemensamma intressen och aktuella ämnen, öppnar Helsingborgs bibliotek för möten och samtal. På så sätt bidrar biblioteken till stadens mål om ett tryggt och säkert Helsingborg där människor är mindre ensamma. Bibliotekets verksamhet bidrar också till förbättrad psykisk, social och existentiell folkhälsa.

Mötet mellan människor, kulturer, kunskap, olika åldrar, intressen och berättelser ska vara i fokus, och på så sätt bidra till integration i samhället och till förutsättningar för en god livskvalitet.

‍